Formentabelle zu „ornare“
Verb
Imperfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | ornabam | ornabar |
| 2. Person Singular | ornabas | ornabare, ornabaris |
| 3. Person Singular | ornabat | ornabatur |
| 1. Person Plural | ornabamus | ornabamur |
| 2. Person Plural | ornabatis | ornabamini |
| 3. Person Plural | ornabant | ornabantur |
Futur I (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | ornabo | ornabor |
| 2. Person Singular | ornabis | ornabere, ornaberis |
| 3. Person Singular | ornabit | ornabitur |
| 1. Person Plural | ornabimus | ornabimur |
| 2. Person Plural | ornabitis | ornabimini |
| 3. Person Plural | ornabunt | ornabuntur |
Perfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | ornavi | — |
| 2. Person Singular | ornasti, ornavisti | — |
| 3. Person Singular | ornauit | — |
| 1. Person Plural | ornavimus | — |
| 2. Person Plural | ornastis, ornavistis | — |
| 3. Person Plural | ornaverunt, ornare, hornare, ornavere | — |
Plusquamperfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | ornaram, ornaveram | — |
| 2. Person Singular | ornaveras | — |
| 3. Person Singular | ornauerat, ornarat | — |
| 1. Person Plural | ornaveramus | — |
| 2. Person Plural | ornaveratis | — |
| 3. Person Plural | ornaverant | — |
Futur II (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | ornavero | — |
| 2. Person Singular | ornaris, ornaveris | — |
| 3. Person Singular | ornaverit | — |
| 1. Person Plural | ornaverimus | — |
| 2. Person Plural | ornaveritis | — |
| 3. Person Plural | ornarint, ornaverint | — |
Präsens (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | ornem | orner |
| 2. Person Singular | ornes | ornere, orneris |
| 3. Person Singular | ornet | ornetur |
| 1. Person Plural | ornemus | ornemur |
| 2. Person Plural | ornetis | ornemini |
| 3. Person Plural | ornent | ornentur |
Imperfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | ornarem | ornarer |
| 2. Person Singular | ornares | ornarere, ornareris |
| 3. Person Singular | ornaret | ornaretur |
| 1. Person Plural | ornaremus | ornaremur |
| 2. Person Plural | ornaretis | ornaremini |
| 3. Person Plural | ornarent | ornarentur |
Perfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | ornaverim | — |
| 2. Person Singular | ornaveris, ornaris | — |
| 3. Person Singular | ornaverit | — |
| 1. Person Plural | ornaverimus | — |
| 2. Person Plural | ornaveritis | — |
| 3. Person Plural | ornarint, ornaverint | — |
Plusquamperfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | ornavissem | — |
| 2. Person Singular | ornavisses | — |
| 3. Person Singular | ornasset, ornavisset | — |
| 1. Person Plural | ornavissemus | — |
| 2. Person Plural | ornavissetis | — |
| 3. Person Plural | ornavissent | — |
Imperativ I| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 2. Person Singular | orna, ornamentem | ornare, hornare |
| 3. Person Singular | — | — |
| 2. Person Plural | ornate | ornamini |
| 3. Person Plural | — | — |
Imperativ II| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 2. Person Singular | ornato | ornator |
| 3. Person Singular | ornato | ornator |
| 2. Person Plural | ornatote | — |
| 3. Person Plural | ornanto | ornantor |
PPP| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | ornatus, ornata, ornatum | ornati, ornatae, ornata, ornatiimi |
| Genitiv | ornati, ornatae, ornatiimi | ornatarum, ornatorum |
| Dativ | ornato, ornatae | ornatis, ornatissume |
| Akkusativ | ornatum, ornatam | ornatas, ornatos, ornata |
| Ablativ | ornato, ornata | ornatis, ornatissume |
| Vokativ | ornatum, ornata, ornate | ornati, ornata, ornatae, ornatiimi |
PFA| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | ornaturus, ornatura, ornaturum | ornaturique, ornatura, ornaturae, ornaturi |
| Genitiv | ornaturique, ornaturae, ornaturi | ornaturarum, ornaturorum |
| Dativ | ornaturae, ornaturo | ornaturis |
| Akkusativ | ornaturam, ornaturum | ornatura, ornaturas, ornaturos |
| Ablativ | ornatura, ornaturo | ornaturis |
| Vokativ | ornatura, ornature, ornaturum | ornaturique, ornatura, ornaturae, ornaturi |
Gerundivum| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | ornanda, ornandus, ornandum | ornandi, ornandae, ornanda |
| Genitiv | ornandi, ornandae | ornandarum, ornandorum |
| Dativ | ornando, ornandae | ornandis |
| Akkusativ | ornandum, ornandam | ornandas, ornanda, ornandos |
| Ablativ | ornando, ornanda | ornandis |
| Vokativ | ornandum, ornanda, ornande | ornandi, ornandae, ornanda |
Substantiv
| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | — | — |
| Genitiv | ornationis | — |
| Dativ | — | — |
| Akkusativ | — | — |
| Ablativ | — | — |
| Vokativ | — | — |
153 (275) Formen für „ornare“