Formentabelle zu „exturbare“
Verb
Präsens (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbo | exturbor |
| 2. Person Singular | exturbas | exturbare, exturbaris |
| 3. Person Singular | exturbat | exturbatur |
| 1. Person Plural | exturbamus | exturbamur |
| 2. Person Plural | exturbatis | exturbamini |
| 3. Person Plural | exturbant | exturbantur |
Imperfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbabam | exturbabar |
| 2. Person Singular | exturbabas | exturbabare, exturbabaris |
| 3. Person Singular | exturbabat | exturbabatur |
| 1. Person Plural | exturbabamus | exturbabamur |
| 2. Person Plural | exturbabatis | exturbabamini |
| 3. Person Plural | exturbabant | exturbabantur |
Futur I (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbabo | exturbabor |
| 2. Person Singular | exturbabis | exturbabere, exturbaberis |
| 3. Person Singular | exturbabit | exturbabitur |
| 1. Person Plural | exturbabimus | exturbabimur |
| 2. Person Plural | exturbabitis | exturbabimini |
| 3. Person Plural | exturbabunt | exturbabuntur |
Perfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbavi | — |
| 2. Person Singular | exturbavisti | — |
| 3. Person Singular | exturbavit | — |
| 1. Person Plural | exturbavimus | — |
| 2. Person Plural | exturbavistis | — |
| 3. Person Plural | exturbavere, exturbare, exturbaverunt | — |
Plusquamperfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbaveram | — |
| 2. Person Singular | exturbaveras | — |
| 3. Person Singular | exturbaverat | — |
| 1. Person Plural | exturbaveramus | — |
| 2. Person Plural | exturbaveratis | — |
| 3. Person Plural | exturbaverant | — |
Futur II (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbavero | — |
| 2. Person Singular | exturbaris, exturbaveris | — |
| 3. Person Singular | exturbaverit | — |
| 1. Person Plural | exturbaverimus | — |
| 2. Person Plural | exturbaveritis | — |
| 3. Person Plural | exturbaverint | — |
Präsens (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbem | exturber |
| 2. Person Singular | exturbes | exturbere, exturberis |
| 3. Person Singular | exturbet | exturbetur |
| 1. Person Plural | exturbemus | exturbemur |
| 2. Person Plural | exturbetis | exturbemini |
| 3. Person Plural | exturbent | exturbentur |
Imperfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbarem | exturbarer |
| 2. Person Singular | exturbares | exturbarere, exturbareris |
| 3. Person Singular | exturbaret | exturbaretur |
| 1. Person Plural | exturbaremus | exturbaremur |
| 2. Person Plural | exturbaretis | exturbaremini |
| 3. Person Plural | exturbarent | exturbarentur |
Perfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbaverim | — |
| 2. Person Singular | exturbaris, exturbaveris | — |
| 3. Person Singular | exturbaverit | — |
| 1. Person Plural | exturbaverimus | — |
| 2. Person Plural | exturbaveritis | — |
| 3. Person Plural | exturbaverint | — |
Plusquamperfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | exturbavissem | — |
| 2. Person Singular | exturbasses, exturbavisses | — |
| 3. Person Singular | exturbavisset | — |
| 1. Person Plural | exturbavissemus | — |
| 2. Person Plural | exturbavissetis | — |
| 3. Person Plural | exturbavissent | — |
Imperativ I| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 2. Person Singular | exturba | exturbare |
| 3. Person Singular | — | — |
| 2. Person Plural | exturbate | exturbamini |
| 3. Person Plural | — | — |
Imperativ II| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 2. Person Singular | exturbato | exturbator |
| 3. Person Singular | exturbato | exturbator |
| 2. Person Plural | exturbatote | — |
| 3. Person Plural | exturbanto | exturbantor |
PPP| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | exturbatus, exturbatum, exturbata | exturbata, exturbatae, exturbati |
| Genitiv | exturbatae, exturbati | exturbatarum, exturbatorum |
| Dativ | exturbato, exturbatae | exturbatis |
| Akkusativ | exturbatum, exturbatam | exturbata, exturbatas, exturbatos |
| Ablativ | exturbato, exturbata | exturbatis |
| Vokativ | exturbatum, exturbata, exturbate | exturbata, exturbatae, exturbati |
PPA| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | exturbans | exturbantes, exturbantia |
| Genitiv | exturbantis | exturbantium, exturbantum |
| Dativ | exturbanti | exturbantibus |
| Akkusativ | exturbans, exturbantem | exturbantes, exturbantia |
| Ablativ | exturbante, exturbanti | exturbantibus |
| Vokativ | exturbans | exturbantes, exturbantia |
PFA| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | exturbatura, exturbaturum, exturbaturus | exturbatura, exturbaturae, exturbaturi |
| Genitiv | exturbaturae, exturbaturi | exturbaturarum, exturbaturorum |
| Dativ | exturbaturae, exturbaturo | exturbaturis |
| Akkusativ | exturbaturam, exturbaturum | exturbatura, exturbaturas, exturbaturos |
| Ablativ | exturbatura, exturbaturo | exturbaturis |
| Vokativ | exturbatura, exturbature, exturbaturum | exturbatura, exturbaturae, exturbaturi |
Gerundivum| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | exturbandum, exturbanda, exturbandus | exturbanda, exturbandae, exturbandi |
| Genitiv | exturbandae, exturbandi | exturbandarum, exturbandorum |
| Dativ | exturbandae, exturbando | exturbandis |
| Akkusativ | exturbandum, exturbandam | exturbandos, exturbanda, exturbandas |
| Ablativ | exturbanda, exturbando | exturbandis |
| Vokativ | exturbandum, exturbanda, exturbande | exturbanda, exturbandae, exturbandi |
152 (230) Formen für „exturbare“