Formentabelle zu „asperare“
Verb
Präsens (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | aspero | asperor |
| 2. Person Singular | asperas | asperare, asperaris |
| 3. Person Singular | asperat | asperatur |
| 1. Person Plural | asperamus | asperamur |
| 2. Person Plural | asperatis | asperamini |
| 3. Person Plural | asperant | asperantur |
Imperfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | asperabam | asperabar |
| 2. Person Singular | asperabas | asperabare, asperabaris |
| 3. Person Singular | asperabat | asperabatur |
| 1. Person Plural | asperabamus | asperabamur |
| 2. Person Plural | asperabatis | asperabamini |
| 3. Person Plural | asperabant | asperabantur |
Futur I (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | asperabo | asperabor |
| 2. Person Singular | asperabis | asperabere, asperaberis |
| 3. Person Singular | asperabit | asperabitur |
| 1. Person Plural | asperabimus | asperabimur |
| 2. Person Plural | asperabitis | asperabimini |
| 3. Person Plural | asperabunt | asperabuntur |
Perfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | asperavi | — |
| 2. Person Singular | asperavisti | — |
| 3. Person Singular | asperavit | — |
| 1. Person Plural | asperavimus | — |
| 2. Person Plural | asperavistis | — |
| 3. Person Plural | asperavere, asperare, asperaverunt | — |
Plusquamperfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | asperaveram | — |
| 2. Person Singular | asperaveras | — |
| 3. Person Singular | asperaverat | — |
| 1. Person Plural | asperaveramus | — |
| 2. Person Plural | asperaveratis | — |
| 3. Person Plural | asperaverant | — |
Futur II (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | asperavero | — |
| 2. Person Singular | asperaris, asperaveris | — |
| 3. Person Singular | asperaverit | — |
| 1. Person Plural | asperaverimus | — |
| 2. Person Plural | asperaveritis | — |
| 3. Person Plural | asperaverint | — |
Präsens (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | asperem | asperer |
| 2. Person Singular | asperes | asperere, aspereris |
| 3. Person Singular | asperaet, asperet | asperetur |
| 1. Person Plural | asperemus | asperemur |
| 2. Person Plural | asperetis | asperemini |
| 3. Person Plural | asperent | asperentur |
Imperfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | asperarem | asperarer |
| 2. Person Singular | asperares | asperarere, asperareris |
| 3. Person Singular | asperaret | asperaretur |
| 1. Person Plural | asperaremus | asperaremur |
| 2. Person Plural | asperaretis | asperaremini |
| 3. Person Plural | asperarent | asperarentur |
Perfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | asperaverim | — |
| 2. Person Singular | asperaris, asperaveris | — |
| 3. Person Singular | asperaverit | — |
| 1. Person Plural | asperaverimus | — |
| 2. Person Plural | asperaveritis | — |
| 3. Person Plural | asperaverint | — |
Plusquamperfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | asperavissem | — |
| 2. Person Singular | asperavisses | — |
| 3. Person Singular | asperasset, asperavisset | — |
| 1. Person Plural | asperavissemus | — |
| 2. Person Plural | asperavissetis | — |
| 3. Person Plural | asperavissent | — |
Imperativ I| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 2. Person Singular | aspera | asperare |
| 3. Person Singular | — | — |
| 2. Person Plural | asperate | asperamini |
| 3. Person Plural | — | — |
Imperativ II| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 2. Person Singular | asperato | asperator |
| 3. Person Singular | asperato | asperator |
| 2. Person Plural | asperatote | — |
| 3. Person Plural | asperanto | asperantor |
PPP| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | asperatus, asperatum, asperata | asperata, asperatae, asperati |
| Genitiv | asperatae, asperati | asperatarum, asperatorum |
| Dativ | asperatae, asperato | asperatis |
| Akkusativ | asperatum, asperatam | asperata, asperatas, asperatos |
| Ablativ | asperata, asperato | asperatis |
| Vokativ | asperatum, asperata, asperate | asperata, asperatae, asperati |
PPA| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | asperans | asperantes, asperantia |
| Genitiv | asperantis | asperantium, asperantum |
| Dativ | asperanti | asperantibus |
| Akkusativ | asperans, asperantem | asperantes, asperantia |
| Ablativ | asperante, asperanti | asperantibus |
| Vokativ | asperans | asperantes, asperantia |
PFA| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | asperatura, asperaturum, asperaturus | asperatura, asperaturae, asperaturi |
| Genitiv | asperaturae, asperaturi | asperaturarum, asperaturorum |
| Dativ | asperaturae, asperaturo | asperaturis |
| Akkusativ | asperaturam, asperaturum | asperatura, asperaturas, asperaturos |
| Ablativ | asperatura, asperaturo | asperaturis |
| Vokativ | asperatura, asperature, asperaturum | asperatura, asperaturae, asperaturi |
Gerundivum| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | asperanda, asperandum, asperandus | asperanda, asperandae, asperandi |
| Genitiv | asperandae, asperandi | asperandarum, asperandorum |
| Dativ | asperando, asperandae | asperandis |
| Akkusativ | asperandam, asperandum | asperanda, asperandas, asperandos |
| Ablativ | asperando, asperanda | asperandis |
| Vokativ | asperanda, asperande, asperandum | asperanda, asperandae, asperandi |
152 (231) Formen für „asperare“