Formentabelle zu „appronare“
Verb
Präsens (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular |
Warning: Division by zero in /srv/data/web/vhosts/www.latein.me/htdocs/formTable.php on line 463
approno | appronor |
| 2. Person Singular | appronas | appronare, appronaris |
| 3. Person Singular | appronat | appronatur |
| 1. Person Plural | appronamus | appronamur |
| 2. Person Plural | appronatis | appronamini |
| 3. Person Plural | appronant | appronantur |
Imperfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | appronabam | appronabar |
| 2. Person Singular | appronabas | appronabare, appronabaris |
| 3. Person Singular | appronabat | appronabatur |
| 1. Person Plural | appronabamus | appronabamur |
| 2. Person Plural | appronabatis | appronabamini |
| 3. Person Plural | appronabant | appronabantur |
Futur I (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | appronabo | appronabor |
| 2. Person Singular | appronabis | appronabere, appronaberis |
| 3. Person Singular | appronabit | appronabitur |
| 1. Person Plural | appronabimus | appronabimur |
| 2. Person Plural | appronabitis | appronabimini |
| 3. Person Plural | appronabunt | appronabuntur |
Perfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | appronavi | — |
| 2. Person Singular | appronavisti | — |
| 3. Person Singular | appronavit | — |
| 1. Person Plural | appronavimus | — |
| 2. Person Plural | appronavistis | — |
| 3. Person Plural | appronare, appronavere, appronaverunt | — |
Plusquamperfekt (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | appronaveram | — |
| 2. Person Singular | appronaveras | — |
| 3. Person Singular | appronaverat | — |
| 1. Person Plural | appronaveramus | — |
| 2. Person Plural | appronaveratis | — |
| 3. Person Plural | appronaverant | — |
Futur II (Indikativ)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | appronavero | — |
| 2. Person Singular | appronaris, appronaveris | — |
| 3. Person Singular | appronaverit | — |
| 1. Person Plural | appronaverimus | — |
| 2. Person Plural | appronaveritis | — |
| 3. Person Plural | appronaverint | — |
Präsens (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | appronem | approner |
| 2. Person Singular | apprones | appronere, approneris |
| 3. Person Singular | appronet | appronetur |
| 1. Person Plural | appronemus | appronemur |
| 2. Person Plural | appronetis | appronemini |
| 3. Person Plural | appronent | appronentur |
Imperfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | appronarem | appronarer |
| 2. Person Singular | appronares | appronarere, appronareris |
| 3. Person Singular | appronaret | appronaretur |
| 1. Person Plural | appronaremus | appronaremur |
| 2. Person Plural | appronaretis | appronaremini |
| 3. Person Plural | appronarent | appronarentur |
Perfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | appronaverim | — |
| 2. Person Singular | appronaris, appronaveris | — |
| 3. Person Singular | appronaverit | — |
| 1. Person Plural | appronaverimus | — |
| 2. Person Plural | appronaveritis | — |
| 3. Person Plural | appronaverint | — |
Plusquamperfekt (Konjunktiv)| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 1. Person Singular | appronavissem | — |
| 2. Person Singular | appronavisses | — |
| 3. Person Singular | appronavisset | — |
| 1. Person Plural | appronavissemus | — |
| 2. Person Plural | appronavissetis | — |
| 3. Person Plural | appronavissent | — |
Infinitiv| | Präsens | Perfekt |
|---|
| Aktiv | appronare | appronavisse |
| Passiv | appronari, appronarier | — |
Imperativ I| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 2. Person Singular | approna | appronare |
| 3. Person Singular | — | — |
| 2. Person Plural | appronate | appronamini |
| 3. Person Plural | — | — |
Imperativ II| | Aktiv | Passiv |
|---|
| 2. Person Singular | appronato | appronator |
| 3. Person Singular | appronato | appronator |
| 2. Person Plural | appronatote | — |
| 3. Person Plural | appronanto | appronantor |
PPP| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | appronata, appronatum, appronatus | appronata, appronatae, appronati |
| Genitiv | appronatae, appronati | appronatarum, appronatorum |
| Dativ | appronatae, appronato | appronatis |
| Akkusativ | appronatam, appronatum | appronata, appronatas, appronatos |
| Ablativ | appronata, appronato | appronatis |
| Vokativ | appronata, appronate, appronatum | appronata, appronatae, appronati |
PPA| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | appronans | appronantes, appronantia |
| Genitiv | appronantis | appronantium, appronantum |
| Dativ | appronanti | appronantibus |
| Akkusativ | appronans, appronantem | appronantes, appronantia |
| Ablativ | appronante, appronanti | appronantibus |
| Vokativ | appronans | appronantes, appronantia |
PFA| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | appronatura, appronaturum, appronaturus | appronatura, appronaturae, appronaturi |
| Genitiv | appronaturae, appronaturi | appronaturarum, appronaturorum |
| Dativ | appronaturae, appronaturo | appronaturis |
| Akkusativ | appronaturam, appronaturum | appronatura, appronaturas, appronaturos |
| Ablativ | appronatura, appronaturo | appronaturis |
| Vokativ | appronatura, appronature, appronaturum | appronatura, appronaturae, appronaturi |
Gerundivum| | Singular | Plural |
|---|
| Nominativ | appronanda, appronandum, appronandus | appronanda, appronandae, appronandi |
| Genitiv | appronandae, appronandi | appronandarum, appronandorum |
| Dativ | appronandae, appronando | appronandis |
| Akkusativ | appronandam, appronandum | appronanda, appronandas, appronandos |
| Ablativ | appronanda, appronando | appronandis |
| Vokativ | appronanda, appronande, appronandum | appronanda, appronandae, appronandi |
152 (228) Formen für „appronare“